måndag 27 mars 2017

Brunelli mars. Corte Cariano

Ett av årets projekt här på bloggen är att berätta lite vad som har hänt den innevarande månaden på "vår" vingård dvs Brunelli samt att presentera ett av deras viner. Nedan hittar du länkarna till de tidigare månaderna:
Januari- Campo Inferi
Februari- Bianco di Custoza
Familjen Brunelli : Alberto och föräldrarna Luigi och Luciana
I mitten på mars blev deras nya hemsida klar, vilket så klart har inneburit ett stort arbete för kanske främst Alberto. Resultatet är mycket lyckat. Nya fina bilder från arbetet på gården. Informativ. Lätt manövrerad.

Ute på vinfälten har arbetet med att beskära vinrankorna fortsatt. På vingården Campo del Maestro har det gjorts en del nyplanteringar. Ett tidskrävande arbete med att gamla rötter ska avlägsnas, jorden prepareras och nya rankor planteras. Senare i år kommer Brunelli också att släppa ett nytt vin med samma namn. Mer om detta i senare månadsrapporter.

Ute i vingårdarna har vinrankorna vaknat till liv.
Alberto anser att det här är en bild som väl representerar det som händer med vinrankorna under mars
"We are observing the tears of the vine". Årets säsong kan börja!!


I vinkällaren har dom buteljerat den nya årgången av Riserva Campo Inferi (2012) samt även så deras Ripasso.
Alberto meddelar också att dom byter etiketter på ett flertal viner, dock kommer deras tre Amarone, Corte Cariano och Carinaum att behålla sina klassiska etiketter.

Nu inför sommaren släpper Brunelli sin försa Rosato. Den är gjord på Molinara (90%) samt 10 % lokala druvor som Corvina, Corvinone etc. Vinet får under en natt macerera tillsammans med skalen. Vinet får sedan tillbringa några månader på ståltank innan det buteljerats. Klinka på länken så blir det en video från buteljeringen Buteljering av Brunellis rosé. Det här första året görs det 3 500 flaskor.
Den här vill man ju gärna testa när sommarvärmen kommer!! Den verkar dock inte hamna på Systembolagets hyllor.

I år medgav inte tiden att familjen själva deltog på Prowein i Dusseldorf, men så klart var dom representerade genom en god vän med stora insikter i deras vinframställning.
Nu är det fullt med förberedelser inför årets Vinitaly i Verona 9-12 april.


Månadens Brunellivin för Vintankar har varit Corte Cariano. Det är årgång 2013 som vi druckit ett par flaskor av.
Vinet består till 100% av Corvinadruvor som vuxit på deras vingårdar i San Pietro in Cariano och i Pedemonte. Druvorna får torka i ca 30 dagar. Skalkontakt de tio första dagarna av vinifieringen. Vinet får ligga till sig i ca ett år på 30 hl stora ekfat och därefter ytterligare fyra månader på flaska innan det släpps ut på marknaden.

För snart två  år sedan skrev jag ett inlägg om årgångarna 2011 och 2012 av detta vin.

Visst påminner årgång 2013 om de två tidigare årgångarna jag druckit av det här vinet.

I doften finns de typiska corvinatonerna av mörka körsbär. Men visst lite annan mörk frukt finns där också liksom ett försiktigt inslag av örter och toner från fathanteringen.

I munnen känns vinet mjukt och runt. Det lever mycket på sin fina, fräscha unga frukt, där körsbären dominerar, men även björnbär, blåbär och vinbär kan noteras. Precis som i doften kan vi känna örter, kakao och lättsamma spår från en varsam fathantering. Vinet har en bra friskhet genom den balanserande syran. Tanninerna finns där, men är mjuka utan att bli mesiga. Eftersmaken är medellång med återkommande körsbär, lite mörk choklad och någon liten vaniljkola.


Ett gott vin som ska drickas ganska så ungt. Det här är inget jag lagrar, men vinet klarar säkert ytterligare ett par år till. Mina flaskor kommer att ta slut i sommar och jag fyller på när den nya årgången kommer.

Betyg 4-

Mina flaskor har privatimporterats. Jag betalade runt 9 euro + frakt + sv alkoholskatt så då blev priset runt 130 kr. På Systembolaget är priset 160 kr, så ingen jättevinst att privatimportera. Det verkar finnas flaskor spridda runt om i vårt land.

söndag 26 mars 2017

2014 Ex Anima Syrah

Månadens vin (mars) på forumet finewines.se är en Syrah från USA. Jag brukar haka på och då det den här månaden var en typ av vin som jag sällan dricker, så kändes det ganska självklart att delta.
Det kostar inget att vara medlem på forumet. Det är bara att registrera sig och ta del av diverse nördiga vinmänniskors tankar och åsikter om vin. Just projektet "Låt oss dela en pava över nätet" tycker jag är lite extra kul. Någon av medlemmarna väljer månadens vin. De som har lust deltar genom att köpa en flaska och sedan förmedla sina tankar.

Familjen Thomas förvärvade 2007 vingården San Saba i Santa Lucia Highland´s. Geografiskt befinner vi oss i Californien runt fyra mil sydost om Monterey. Idag omfattar deras egendom knappt 30 ha. Dom odlar Chardonnay, Pinot Noir, Sauvignon Blanc, Syrah och Falanghina. Idag har dom också statusen Sustainability Certification från CCVT (CentralCoastVineyardTeam).

Detta är deras instegs-syrah, som är gjord på tre olika cloner av syrah-druvan. Ambitionen är att den ska uttrycka den rena karaktären av en Syrah odlad i ett svalt klimat.
Den har tillbringat en tid, oklart hur länge, på neutrala ekfat.

Färgen är tät och mycket mörk, nästan svart.

I doften känner vi mörka bär, lite kryddor, lättrökta charkuterier och aningens kakao.
I munnen återkommer den mörka frukten nu i form av björnbär, blåbär, blåa plommon och några enstaka mörka körsbär. Frukten känns solvarm på något sätt. Ett tydligt inslag av svartpeppar noteras. Tanninerna biter utan att de blir alltför närgångna. Tillräckligt med syra för att vinet inte ska kollapsa.
Eftersmaken är av medellång karaktär med mer solvarm mörk frukt, en viss sötma noteras liksom choklad, espressokaffe, lakrits. Dessvärre har avslutet en liten besk, grönaktig ton (grön paprika). Det senare förstör helhetsintrycket något.

Ett helt OK vin utan att för den skull glänsa. Ett vin som mer drar åt södra Rhone än norra genom den solvarma frukten. Jag kan visst tänka mig dricka det här igen samtidigt som jag inte köper på mig fler flaskor.

Betyg 4-

På "Bolaget" vill dom ha 260 kr för det här vinet.

fredag 24 mars 2017

Ännu en Amarone från 2007: VaioArmaron

Amarone 2007 är ett av våra projekt under 2017. Det är ju en årgång som har ett väldigt gott ryckte. I sin struktur mer elegant än många andra årgångar. Jag tycker mig också ha märkt att den nu vid tio års ålder har börjat nå sin topp. Det är anledningen till att jag under 2017 kommer att testa så många 07:or jag kommer åt.
Så här lång har det blivit:
Speri och RossonVilla Canestrari Riserva 1888Costasera Riserva , Bertarole och Allegrini samt Casadei Bepi (Viviani)


Ni som följer min blogg vet att Vaio är en av de Amarone jag är väldigt förtjust i och som jag med jämna mellanrum återkommer till. År efter år levererar den underbara smakupplevelser. Då den är ung krävs flera timmars luftning, vilket var fallet då jag i höstas provade 2011. Det gjordes ingen Vaio 2010. Årgång 2009 har jag ännu inte provat, men det är nästa Amarone som ska drickas. Annars har jag druckit samtliga årgångar från 2003 och framåt samt två lite äldre från 1990-talet. Klickar du på respektive årtal så får du mina tankar: 199319972003200420052006, 2007 och 2008

Det har nu gått dryga två år sedan jag senast drack Vaio 2007, då var den lite av en besvikelse, men det kan hända mycket på två år. Redan nu kan jag avslöja att så har det verkligen gjort. Vaio 2007 är inne i ett underbart drickfönster just nu och kommer så förbli i flera år. Vi följde den under tre dagar. Den blev faktiskt bättre hela tiden. Dag tre hade den blivit mjukare nästan sammetslen och med begynnande mognadstoner. Men vi tar det från början. Vi dricker alltid våra amarone i glasen Orrefors Difference Primeur. Jag häller upp knappa 20 cl i två glas. Dessa får stå och lufta sig i dryga timman.

Doften är fylld av mörk frukt: mörka körsbär, skogsbär, blåa plommon, lite örter och torkad frukt.
Vi tycker oss också skönja lite kakao och kanske någon liten ton av hemkola, men den mörka frukten dominerar.

I gommen är det en stor och förtjusande mörk frukt med de mest läckra, söta, mörka körsbär man kan tänka sig. Björnbär och blåbär noteras också. En hel del torkad frukt: fikon, dadlar, katrinplommon och aningens russin. Örter och lite kryddor finns där, visserligen i små mängder men ändå tydliga. Syran ger vinet en bra friskhet och gör så under alla de tre dagar vi provar vinet. Tanninerna märks mest den första dagen och bjuder på ett småtrevligt motstånd. Dag tre har de blivit alldeles sammetslena, men noterbara.
Eftersmaken är bara så lååång. Komplex och djupnar efterhand. Det finns en liten bitterljuv ton redan från början, som för oss betyder riktigt mörk kvalitetschoklad, några droppar espressokaffe och körsbärskärnor. De mörka körsbären har en härlig liten restsötma och den torkade frukten är sagolik.
Vansinnigt gott helt enkelt. Lyckliga alla som har Vaio 2007 hemma!

Betyg 5

På "Bolaget" är det årgång 2011 som gäller. Priset är 399 kr. Den är ung och mycket lovande. Självklart har vi fyllt på vårt lager.


torsdag 23 mars 2017

2015 Valpolicella Superiore Ripasso och Rosso IGT från Torre D´Orti

I början på mars lanserade importören Vino Conoscenza tre nya viner på Systembolaget från producenten Torre D´Orti. Vintankar, som de Valpolicellanördar vi nu en gång är, var så klart tvungna att göra ett köp. Amaronen från 2012 får ligga ett tag till, men de två andra vinerna drog vi korken ur ganska omgående.


Bilden är hämtad från importörens hemsida.

Torre D´Ortis vingårdar ligger på kullarna utanför den lilla byn Marcellise. Vi befinner oss ett par mil öster om Verona. På de högt belägna kullarna har det bedrivits jordbruk i flera århundrade. Oliver, vinodlingar och spannmål tillhör de grödor som odlats på terrasodlingarna. År 2000 köpte bröderna Luciano och Franco Piona vingården Torre D´Orti. Dom äger också vinmarker i Custoza (strax söder och sydost om Gardasjön) under produktnamnen Cavalchina och Prendina.
Torre D´Orti gör fyra viner: Superiore, Ripasso, IGT och så en Amarone. Dom är också medlemmar i Amarone Families, vars syfte är att både skydda och utveckla Amarone-vinet.

2015 Valpolicella Superiore Ripasso
Här har man använt druvorna Corvina/Corvinone (65%), Rondinella (25%) och övriga druvor (10%).
60% av druvorna krossas direkt efter skörd och jäses omedelbart och cirka 40% får torka några veckor innan de vinifieras. I skiftet december/januari blandas vinet med resterna från Amaronetillverkningen och får ligga i 24-48 timmar, så att ingen andra jäsning kommer igång. Vinet får därefter tillbringa runt ett år på små och medelstora ektunnor.
Det vanliga är ju att vinet får jäsa en andra gång tillsammans med amaroneresterna, men icke så hos Torre D´Orti. Resultatet är en lite annorlunda Ripasso, som är lite lättare i sin struktur och väldigt långt från de "amarone-wannabees" som översvämmar den svenska marknaden.

Vi gillar resultat och tycker om den här lite lättare strukturen samt att det är ett "eget" vin utan att bli särskilt lik en amarone.

I doften hittar vi körsbär, mörka skogsbär, och lite kryddor. Det finns också en någon liten blommigt nyans som drar åt rosor. Ingen stor omvälvande doft, ändå väldigt tydlig.

I munnen får vi en ripasso av ett något slankare snitt. Ganska komplext med smaker som inte är så yviga utan mer finstämda och eleganta. Gott om mörka körsbär och lite andra mörka bär. Ett välbalanserat inslag av örter/kryddor. Inte så mycket torkad frukt. En bra syra som tillsammans med lättsamma tanniner ger vinet en fin ryggrad.
Eftersmaken är av medellång karaktär och  där finns en touch av en bitterljuv mörk chokladbit tillsammans med mera mörk frukt.
Ett gott vin, som vi gärna dricker igen.
Betyg 4
Priset på "Bolaget" är 222 kr.


2015 Rosso IGT
Vinet är gjort på druvorna Corvina(55%), Corvinone(10%), Rondinella(20%) samt Merlot(15%).
Det här vinet har gjorts på en ripassovariant. I det här fallet har den andra jäsningen ägt rum tillsammans med skalrester från torkade Merlotdruvor. Vinet har också fått ligga till sig i tolv månader, delvis på begagnade barriquer och delvis på 20 hl nya ekfat.

I doften finns det körsbär, mörka skogsbär och en del kryddor. En angenäm doft, tämligen tydlig utan att bli alltför kraftig.

I munnen är det körsbären som dominerar, men visst finns det också en del mörka bär som björnbär och blåbär. Ett lite kryddigt inslag piffar upp. En fin syra och lättsamma tanniner gör det här vinet till en bra medspelare till diverse lättare kötträtter.
Eftersmaken är medellång med ännu mera körsbär.

Betyg 4-

På "Bolaget är priset 185 kr.

Två trevliga viner som fungerar alldeles utmärkt till lite lättare kötträtter, men klarar sig också alldeles utmärkt på egen hand.

tisdag 21 mars 2017

2015 Assyrtiko

Vi åt i lördags en Grekisk sallad. Vad kan väl passa bättre än ett vin från Santorini till detta.
Utbudet av grekiska viner i butiks sortimentet är så magert det kan kan bli, vilket så klart är lite tråkigt.
Producent är Gaia Wines, som startades 1994 av Yannis Paraskevopoulos och Leon Karatsalos. Idag äger dom två vinerier . Ett i Nemea Peloponnese och ett på Santorini. Dom har som  mål att göra viner på lokala Grekiska druvor. Du som vill veta mer kan läsa om dom här.
Vinet är gjort på den lokala druvan Assyrtiko. Druvorna kommer från vingården Pyrgos på Santorini. Vinstockarna har en ålder runt 80 år. Jäsningen sker av naturliga jästceller. 

I doften hittar vi främst en del citrus och grusiga mineraler. Det finns också en tydlig ton av pinjeträd samt en subtil ton av vita blommor.

Smaken är torr och frisk med gröna äpplen, citrus, lite örter och en ansenlig mängd mineraler. De senare börjar som steniga eller grusiga, men övergår efter ett tag till att kännas kalkiga, vulkaniska och nästan lite järnhaltiga. I eftersmaken lämnar dom en lätt sälta. I den medellånga eftersmaken får vi också lite acaciahonung. Det här vinet har en ordentlig syra, som ger det både friskhet och en viss stramhet.
Vi gillar det här vinet och har nog skrivit det i tidigare blogginlägg att grekiska viner är underskattade. Det känns dags att börja botanisera lite i beställningssortimentet.

Betyg 4-

Vi betalade 169 kr på "Bolaget", då vi köpte det förra året. Nu verkar det slutsålt, men gissningsvis kommer det snart en ny årgång och då slår vi till igen.

måndag 20 mars 2017

Magò Brut Rosé. Ett mouserande vin från Massimago

I lördags hade vi våra goda vänner M,C och K på besök. Vi startade upp kvällen med lite rosébubbel från Valpolicella.
Tillsammans med Club Amarone besökte vi Massimago på våren 2014. Det blev en mycket minnesvärd kväll. Du kan läsa om det här. Massimago ligger i de östra delarna av Valpolicella i Mezzane di Sotto.
På etiketten står det att druvorna Corvina, Corvinone och Rondinella använts, men är jag rätt informerad är Magò gjord på endast Corvina. Skalmacerationen har varat i cirka 10 timmar och vinet har efter jäsningen fått ligga i åtta månader på jästfällningen. Detta sammantaget ger ett vin som är charmigt, smakrikt, lättdrucket och framförallt väldigt gott.

En spännande ljus rosa färg med nyanser av nektarintoner.

I doften är det röda bär, aprikoser, röda citrusfrukter och en god portion mineraler som dominerar.

Smaken är mycket frisk och här finns en väldigt behaglig syra, som ger vinet den friskhet som behövs, utan att bli alltför närgånget. Jordgubbar, lite smultron, några väl mogna hallon, lite aprikos/nektarin/persika och en ansenlig mängd mineraler. De senare känns både steniga och kalkiga. I den medellånga eftersmaken finns det där härliga lite bittra avslutet som hos mig signalerar både blodgrape och körsbärskärnor. Visst är det lättdrucket och visst har det en hög klunkabilitet, men det har också sin alldeles egna charm och visst är det befriande med ett mousserande vin som inte försöker bli en champagne "light". Nej det klarar sig alldeles utmärkt på att vara Magò från Valpolicella.

Betyg 4

Priset på "Bolaget" är 230 kr. Just nu är det slut, men håll ögonen öppna när det dyker upp lite längre fram på vårkanten. Detta är en helt perfekt dryck när man vill lyxa till en solig och varm kväll.





söndag 19 mars 2017

2008 Costasera Riserva, Masi

Vi provade under februari tre olika årgångar av Masis Costasera Riserva. Det blev en hyllning av stort format från Vintankar. Klicka på vidstående länk 2006,2007 och 2011, så kan du läsa det hela.
I kommentarsfältet var det en  läsare som undrade om 2008:an, eftersom jag inte testat så fick det bli så för några dagar sedan.


2008:an känns fortfarande väldigt ung och vill inte riktigt släppa loss allt det där underbara som vi anar oss till under ytan.
Doften är försiktig, men ändå tydlig med sin mörka frukt, jord, läder, tobak och torkade frukt.
På det hela väldigt angenäm, men inte det där maffiga som vi kände i 2006:an och 2007:an.
I munnen är det en återhållen mörk frukt vi får smaka, men visst de söta, mörka körsbären finns där liksom blåa plommon och björnbär. Torkad frukt, örter, kakao och aningens espressokaffe noterar vi också. Eftersmaken är lång men bitterheten från den mörka chokladen och krossade körsbärskärnor är mycket påtaglig.
Den här årgången känns i nuläget lite stramare och bjuder inte upp på samma sätt som årgångarna 2006 och 2007 gjorde.
Vi känner dock, som jag skrev tidigare, att det finns en massa trevliga smaker som ligger och väntar på att bli förlösta. Mina resterande flaskor ska nog få ligga till sig i två år innan jag plockar fram nästa flaska. Under tiden dricker jag de alldeles underbara årgångarna 2007 och 2006.
Betyg 4

Kanske lite snålt betygmässigt, men min förhoppning är att när jag om två år öppnar nästa 2008:a så blir det betyget 5.