fredag 29 april 2011

"Casa dei Bepi" 2003 Amarone della Valpolicella

Försommar redan i april. Underbart om det inte vore för all björkpollen.
Tisdagskväll är det dags för den första semifinalen i fotbollens Champion League. Jag vet få saker som är bättre än en bra fotbollsmatch och ett glas amarone ev kompletterad med en vällagrad parmesan.
Är då också brodern från norr återbördad till västkusten för en vecka, ja då får jag gå ner och rota fram en av mina favoritamarone ur källaren. Det blir Vivianis prestigeamarone "Casa dei Bepi".
Under rådande förutsättningar är endast det bästa gott nog.
I källaren finns såväl årgång 2003 som 2004. Ryktet säger att 2003:orna mognar lite fortare än vanligt, så det får bli en sådan. Förväntningarna är rejält uppskruvade. Vi häller upp fyra glas två timmar innan avspark. Sparar resten till onsdagens fotbollsmatch mellan Barcelona och Real Madrid.

Viviani är en producent som håller till långt norr ut i Negrardalen. Det är syskonen Cincia och Claudio som idag driver vingården. Noterbart är att de var den första producenten som lyckades få tre glas i Italian Wines för en Valpolicella Superiore. Vi  har besökt dom två gånger. Den allra första gången var sent i april 2008. Vi kom fram till deras gård på fm innan dimmorna helt hade lyft i dalen. När det väl klarnat upp är det en storslagen utsikt, där man i väster kan skönja Gardasjön och för ens fötter ligger stora delar av Valpolicella. Vi visades runt bland vinrankorna och njöt av vårsolen och naturen. Det blev sedan en vinprovning som bara kan beskrivas som magisk. Vi provade igenom hela sortimentet och när stämningen är på topp plockar Claudio fram en flaska Tulipana Nero. Detta är en amarone som bara görs speciella år.
Detta är en vinprovning som gjort stora avtryck i hustruns och mitt vinliv.

Åter till Amarone della Valpolicella "Casa dei Bepi" 2003.
Vinet är gjort på 70% Corvina Veronese och 30% Rondinella.
Färgen är klarröd med en liten brun ton i vinglaskanten.
Doften är stor. Hela rummet fylls av den mäktiga doften (lite överdrivet), som består av torkad frukt, russin, ganska mycket körsbär och i bakgrunden en nyans av choklad.
Smaken är stor och mäktig. Gommen möts av en oerhörd stor koncentration av mogna körsbär. Russintonen är tydlig och tilltalande. Det finns en underton av blåbär. Längst där bak finns en smak av mörk choklad. Allt är suveränt packeterat och ytterst elegant.
Det är  så oerhört fullmatat och mäktigt att en sipp varar länge och ett stort glas räcker hela matchen.
Fånleendet sprider sig över våra ansikten. Vi njuter av fotbollen, tittar på varandra och bara ler. Det behövs inga ord en sådan här kväll.

Detta är inget vin till middagen utan istället för kontemplation och fotboll.

Betyg 5

5 kommentarer:

  1. Kul läsning. Viviani är på min topp-3 lista över producenter i Valpolicella som jag skulle vilja besöka. Jag skulle väldigt gärna vilja ha tag på deras instegs-valpolicella och på ripasson. Kul förresten att vinet levde upp till förväntningarna. Den matchen krävde ett gott vin, åtminstone första halvlek.

    SvaraRadera
  2. Låter fantastiskt! Ja allt utom fotbollen vill säga, den klarar jag mig utan. Tror du att nolltrean har ett längre liv framför sig trots allt?

    Ingvar - La Cantinetta har basvalpolicellan till kanonpris:

    http://www.lacantinetta-shop.de/shop/artikelansicht.php?we_objectID=806

    /Patrik

    SvaraRadera
  3. Hej Ingvar!
    Vivianis tillsammans med Roccolo Grassi är mina favorit producenter. Jag ser bland mina anteckningar att deras vanliga Valpolicella från 2006 är slut i källaren och att jag hade många pluss på den. Ripasson (den enkla)från 2006 har jag två kvar av. Den senaste jag drack var hösten 2010 och att den då var väldigt bra, men att den klarar nog två år till. Dom lär gå åt i sommar. Jag ska som jag skrivit tidigare ner och fylla på förrådet från båda dessa producenter lite längre fram i vår.

    JC

    SvaraRadera
  4. Hej Patrik!
    Min uppfattning av 2003:an är att den kan nog inte bli så mycket bättre än så här, men att den med all säkerhet klara ytterligare 3-5 år.
    Jag har en 2003:a kvar och eftersom den är så bra nu så borde den drickas i höst, samtidigt är jag väldigt nyfiken på vad som händer med den om den får ligga i två-tre år.
    Livet är fullt av svåra beslut!

    JC

    JC

    SvaraRadera
  5. Tack för länken Patrik. Jag skrev om 06:an för ett par år sedan http://billigtvin.blogspot.com/2008/08/2006-viviani-valpolicella-classico.html

    SvaraRadera