onsdag 13 mars 2013

2007 Brunello di Montalcino, Caprili

Den Brunello di Montalcini som föll mig mest i smaken under Gambero Rossodagen i Köpenhamn var Caprili av årgång 2007. Den första mars släpptes just den Brunellon på det svenska Systembolaget. Vi var var på Öland men hade vår bärbara dator med oss. Några knapptryckningar och ordern var lagd. I onsdags hämtade jag ut våra tre flaskor och i lördags drog vi korken ur den första flaskan. Den fick göra sällskap till lördagsmaten:  
Sjömansbiff. Vi har lagat den här rätten så många gånger så något recept följer vi inte, men i stort stämmer den överens med den bifogade länken. Vi lägger ett lager med ost överst så vi får en knaprig välsmakande yta.

2007 Brunello di Montalcino, Caprili.
Familjen Bartolommei köpte i mitten på 1960-talet egendomen Caprili i Montalcino i södra Toscana. De planterade omgående sangiovese grosso av klon brunello. 1978 kom deras första Brunello di Montalcino.
I deras sortiment ingår även en Rosso di Montalcino liksom en riserva.
Just den här brunellon har legat tre år på stora slovonska ekfat. Därefter ytterligare fyra månader på flaska innan det släpps ut på marknaden.



Vi följde det här vinet under tre dagar. Doften hade mattats något dag tre, men det vete katten om inte vinet smakmässigt var bäst dag tre. Och då var vinet kolossalt gott redan dag ett, men vi tar det från början.
Vi möts omgående av en tydlig men skir doft av körsbär, lite skogshallon, en del örter och läder. I den bakre regionen cirkulerar lite blomdoft och aningens fat. Vi finner inte faten (choklad, kaffe, vanilj) särskilt störande, då de endast andas av sin närvaro utan att breda ut sig. Trots vad jag skrivit så är dofttonen lite mörkare till sin karaktär
Smaken är stram, slank och ungdomlig. Gott om körsbär och örter. Den är varmt omfamnande med en mörk fruktighet. Syran är pigg. Inte alls vass eller störande. Gott om tanniner som greppar tag i gommen på ett behagfullt sätt. Tanninerna känns aningens kantiga första dagen och därmed växer vinet när det ackompanjeras av mat. Och vipps har tanninerna blivit mycket mer medgörliga. Tilläggas ska att dag tre är tanninerna helt lena och mjuka, då blir vinet underbart på egen hand. Eftersmaken är hyggligt lång och där dyker det upp choklad, en violpastill, aningens vanilj och så lite sötlakrits.
Vi gillar verkligen det här vinet och på det sättet det utvecklades. Dag ett var det perfekt till maten. Dag tre lysande på egen hand.
Vinet kommer med all säkerhet att utvecklas väl de kommande åren.

I skrivande stund finns det en hel del flaskor kvar i Stockholm och Malmö. Priset 269 kr känns som ett mycket bra pris för ett mycket gott vin.


Betyg 4+

2 kommentarer:

  1. Trevlig läsning! Det lät som att det utvecklade sig väl, trots att det var bra redan från början. Konstigt sammanträffande att det släpptes så nära inpå vårt Gambero Rosso-besök.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det slog mig också att det var ett lustigt sammanträffande. Slumpen eller väl planering?
      Hur som helst ser jag fram emot att se hur de två flaskor jag har kvar utvecklas.

      Radera