söndag 14 februari 2016

Amaroneprovning på Barrique

I måndags var det dags för årets stora dag för oss amaronenördar, som bor i Göteborgsområdet. Årets amaroneprovning på Barrique under ledning av Henrik Ungerth. Det här var åttonde eller nionde gången som Henrik tagit sig ned till sin barndomsstad och genomför en amaroneprovning. Alltid på Barrique. Och alltid sekunderad av Rolf Olsson (Barriques ägare).
Osäkert om Vintankar har varit på alla provningarna. Det kan finnas någon av de allra första vi missat.
Priset för den här tillställningen var 950 kr. Vi bjöds då på ett oerhört starkt startfält. Amaroneviner av allra högsta klassen. Ja rent av världsklass. Två viner från 2006 och två viner från 2007. Två producenter från de östra delarna av Valpolicella och två viner Classico-området.
Det ingick också ett sagolikt tillagat lammlägg med svamprisotto och en fantastisk rödvinssky spetsad med choklad. Fyrfaldigt mums!
Henrik börjar som alltid med en tillbakablick och landar i nutiden med trender. Inspirerande att lyssna på. Varje gång är det något nytt vi snappar upp. Även om Vintankar är hyfsat bevandrad i Valpolicella, så kan vi bara konstatera att i Henriks sällskap så lyssnar och lär vi oss mera.

Nu till själva provningen. Vi visste vilka de fyra var, men inte i vilken ordning. Det här med blinda eller halvblinda provningar är svårt. Det är bara att erkänna: Vintankar är usel på detta. Trots att vi smakat alla dessa vid olika tillfällen, så prickade vi bara en. Vi hyser en stor ödmjukhet inför sådan här tester.
Nu till vinerna. Precis som i ingressen så konstaterar vi att det var fyra amaroneviner av allra högsta klass. Vi tar dom i den ordning vi ser på bilden ovan, vilket också är den ordning vi hade i våra glas.

2007 Campo dei Gigli
Producent är Tenuta Sant Antonio. Vill du veta mer om producenten så har jag författat en liten berättelse på Amaroneguidens hemsida.
Campo dei Gigli är producentens prestigeamarone. Den är gjord på druvorna Corvina 70%, Rondinella 20% samt lika delar (5%) Croatina och Oseleta. Vinet har fått ligga till sig i tre år på 500-liters tonneaux av fransk ek.
För dryga halvåret sedan drack jag en 2006:a, om den tyckte jag så här.
Doften är kraftig och domineras av körsbär. Här finns också en del torkad frukt, lite örter och en viss ton av körbärskärnor. Ett riktigt doftvin.
Smaken är stor och lite maffig. Vi möts av en explosion av frukt: körsbär, björnbär och torkad frukt. En viss portvinskaraktär smyger sig in. Eftersmaken är lång, riktigt lång med choklad, lakrits och ännu mer torkad frukt, dock inte så mycket russin. Vinet har en bra syra som gör att det får en behövlig friskhet.
Betyg 4+
I beställningssortimentet finns årgång 2010 och priset är 559 kr.


2007 Tommaso Bussola "TB"
Strax norr om den lilla byn San Peretto i närheten av staden Negrar i Valpolicella Classico ligger vinproducenten Tommaso Bussolas 21 hektar stora egendom. Här producerar Tommaso lysande Amarone och Superiore i den moderna stilen. 
För snart fyra år sedan skrev jag om årgång 2004, vilket du kan läsa om här. Årgång 2006 var med på en Amaroneprovning på Barrique för drygt fyra år sedan.
Druvblandningen består av Corvina och Corvinone 75% , Rondinella 20% - Cabernet Franc, Dindarella, Croatina, Molinara 5%.  Druvorna får ligga på torkning fram till mitten av januari. Vinet lagras i nya 12 och 25-hektoliters ekfat i 30 månader.

Doften är stor och komplex. De söta mörka körsbären tillsammans med den torkade frukten dominerar, men här finns också kryddor, kakao och aningens fatiga toner. En viss portvinston.
I munnen är det ett myckert läckert vin med massor av söta mörka, körsbär, svarta vinbär, björnbär och torkad frukt (inte mycket russin mer fikon), kryddor, örter och kakao. Riktigt lång eftersmak. Den höga alkoholen (17%) märker vi inte mycket av. Elegans!
Betyg 5-
Det här blev min favorit. Vinet finns på SB, men det är årgång 2008 och priset ligger på 749 kr.


2006 Alteo
Producent är Fasoli Gino, vars vingård ligger ett par mil rakt öster ut från Verona i Val d´Illasi.. En Ekocertifierad vingård, där nu den fjärde generationens vinmakare har börjat ta över.
Alteo är deras prestigeamarone. Deras lite enklare amarone, La Corte del Pozzo, dyker emellanåt upp på "Bolaget". Årgång 2008 kan du läsa om här.
Alteo serverades från en magnumflaska. Det här var vinet som de flesta hade på första plats.
Det är gjort på 70 % Corvina och 30% Rondinella, som fått torka någonstans emellan fyra och sex månader. 
Jäsningen sker på ståltankar och sedan tappas vinet över på stora fat av fransk ek, där det får ligga till sig i ca tre år. Ytterligare ett år på flaska innan det är redo för kunderna.

Stor och varm doft av mörka bär, torkad frukt, lite svartpeppar, läder och jord.

Hela gommen fylls av ett kraftfullt och smakrikt vin. Vi noterar söta mörka körsbär, blåa plommom, katrinplommon, torkad frukt och någon nypa örter. Lång eftersmak med lite mörk choklad, lite fat, aningens svartpeppar och liten fin lakritston.
Alkoholen är hela 17,5%, men den är helt omslukad av den formidabla frukten.
Betyg 4++
Vinet finns i version 2008 på SB och med ett pris på 784 kr.

2006 Casa dei Bepi.
Producent är Viviani. En vingård vi besökt ett flertal gånger. Casa dei Bepi är deras prestigeamarone. Ett vin vi druckit ett flertal årgångar av. Det tillhör också en av våra favoritamarone alla kategorier. Fast ikväll tycker vi oss inte känna igen det fullt ut. Det levererar inte på det sätt vi vant oss vid.
Doften har en hel del typiska amaronedrag med gott om söta mörka körsbär, torkad frukt och lite örter. Det är smaken vi inte känner igen. Den är inte så utvecklad och känns väldigt försiktig. Vi noterar körsbär, lite andra mörka bär och torkad frukt. Någon örtkvist och så lite fat. Men som sagt väldigt diskret. Det finns en viss stramhet och därmed det av vinerna som har mest tanniner. Bra friskhet.
Betyg 4
På SB finns årgång 2009 till 755 kr.


Det blev också två bonus viner. Två fantastiska viner. Väldigt olika, men  med så mycket egen karaktär, charm och pondus.

2002 Dal Forno
Det dyraste och kanske mest prestigefyllda av alla amaroneviner. Detta vinet ingick inte i provningen, men möjligheten fanns att få köpa ett glas (6 cl) för 250 kr. På SB finns årgång 2008 till priset av 2 500 kr. Det är bara att tacka Rolf och Barrique för att dom gav oss möjligheten att njuta av det här vinet för en mycket rimlig kostnad.

Vingården ligger ett par mil nordost om Verona i Val d´Illasi.
Druvmixen i deras Amarone är Corvina 60%, Rondinella 20% samt 10% vardera av Croatina och Oseleta. Endast druvor som kommer från minst 10 år gamla vinstockar används till Amaroneproduktionen. Druvorna torkas i ca tre månader innan de pressas. Själva jäsningsproceduren tar runt 15 dagar och äger rum på ståltankar. I mitten på januari "dekanteras" vinet och pumpas över på nya barriquer. Det innehåller fortfarande en del restsocker och en långsam jäsningsprocedur sker under 18 månader. Vinet får därefter vila upp sig i ytterligare 18 månader på dessa barriquer. Vinet tappas därefter upp på flaska, där det får vila runt 24 månader innan det ska ut på marknaden.

Färgen har en kompakt blå-röd-lila ton. Svart som natten var det någon som tyckte.
Doften är mäktig. Kraftfull. Man kippar nästan efter andan. Söta körsbär, övermogna björnbär, örter, vanilj, russin, lakrits mm är några av de dofter vi nås av.
I munnen är det kraft i övermåttan. En explosion av smaker. Det mesta känner vi igen från doften. Frukten är massiv med söta mörka körsbär, björnbär, plommon som främsta markörer. Örter och kryddor i små finstämda doser. Lakrits, liten rökighet, mörk choklad och körsbärskärnor i eftersmaken.
Vi är nästan mållösa. Smaken sitter fast i gommen på ett nästan groteskt sätt. Vi rör inte vårt glas till maten. Hustrun och jag delar på det efter måltiden.
Alkoholen på 17% är totalt integrerad i frukten och känns inte det minsta.
Det finns ett problem med ett så här mäktigt och kraftigt vin.
Allt smakar amarone. Det tar död på alla andra smaker. Det måste drickas i små mängder. Ett glas på 6 cl varar länge......
Detta var årgång 2002, som är kanske den svagaste årgången i Valpolicella de senaste 25 åren. Många producenter gjorde ingen Amarone, Dal Forno lyckades.
Fantastiskt roligt att äntligen fått smaka en amarone från Dal Forno, men inget som lockar mig till köp. 2 500 kr för en flaska. Jag kan få bra många trevliga viner för den slanten. Betyget måste ändå bli en femma. Det är ett unikt vin. Några centiliter är fantastiskt gott.
Betyg 5



2004 Marta Galli.
Detta är Le Ragoses prestigeamarone. Le Ragose drivs idag av bröderna Marco och Paolo Galli. Den här amaronen har fått sitt namn efter deras mor Marta, som under många år var vinfamiljens ansikte utåt.
Le Ragoses viner har jag skrivit om tidigare. I höstas fick dom en svensk importör Vino Conoscenza. Det kom sent i höstas en blandlåda i beställningsortimentet med sex olika viner. En genomgång av dessa hittar du här.
Druvmixen är  Corvina 50%,  Corvinone 20%, Rondinella 20% och 10% andra godkända druvor.
Druvorna torkas i 3-4 månader. Efter jäsningen ligger vinet till en början på ståltankar i 8-10 månader. Det får därefter ligga någonstans emellan 24 och 36 månader på nya franska ekfat. Slutligen sex månader på flaska innan det ska ut på marknaden.
Det här vinet görs inte varje år och när det görs så är det i en liten upplaga. Runt 3 000 flaskor.
Vi drack det här vinet för dryga tre år sedan. Vi var inte helt imponerade då. Du kan läsa om det här.
Idag är det något annat. Alla bitar finns på rätt ställe. Så välbalanserat. Så gott!!
Vi möts av en kraftfull och intensiv doft med mörka körsbär, och torkad frukt i centrum. Här finns också lite örter och kakao.
I munnen får vi ett vin med en hög koncentration av frukten och smakerna. Precis som med alla viner från Le Ragose finns här en stor friskhet. Tanninerna finns där, precis som vi vant oss med Le Ragoses viner.  Ändå ger det oss känslan av ett mjukt och runt vin.
Söta mörka körsbär, torkad frukt, lite andra mörka skogsbär och någon örtkvist är det som vi först noterar. Katrinplommon, mörk choklad och aningens kaffe får vi i den exklusiva och långa eftersmaken.
Förra gången tyckte jag det var på väg mot en portvinsamarone. Detta stämmer inte alls idag. Visserligen är frukten väldigt koncentrerad, men det finns så mycket annat som ger karaktär. Ingen alkoholhetta. Bara läckert.
Henrik fick det här blint. Spikade årgången ganska omgående. Någon liten ledtråd och så satt producenten där också. Ruskigt imponerande!!
Henrik skriver i sin bok "Mina Favoriter": Detta är exceptionellt bra på alla sätt. Lika svårt att få tag på som det är gott.
Betyg 5-
Carlo Merolli har kvar nio flaskor för priset 455 MUK. På SB finns inte Marta Galli.
















k



1 kommentar:

  1. Ville så gärna åka på denna vinprovningen men hittade ingen bra biljett till Stockholm på natten. Men men det kommer kanske ett nytt tillfälle längre fram.

    SvaraRadera