lördag 16 juni 2012

Trattoria alla Ruota. Restaurang norr om Negrar.

Efter vårt besök hos Accordini tog vi bilen och fortsatte längre upp i bergen. Jodå, ni kan vara lugna för hustrun, som körde använde spottkoppen hela tiden hos Accordini. En enkel pasta lunch i Fosse och sedan tillbaka genom Negrardalen.
En mycket vacker tur med bedårande utsikt. Här och där låg små industrier med marmor framställning.
Vi inhandlade ostar och skinkor i den fantastiska butiken Corrado Benedetti strax söder om SantAnna D´Alfaedo.





Vi provade säkert ett tiotal ostar innan vi gjorde våra val. Vill du ha varorna vakuumförpackade är det bara att säga till. Vår expedit talade bra engelska, så vi fick en trevlig pratstund på köpet.
Vi köpte bl a parmesanliknande ost som lagrats 30 månader. Formidabel!
Stark rekommendation!!



På kvällen hade vi ett restaurangbesök inbokat på Trattoria alla Ruota. Vi har varit här tidigare med Clubamarone. Varje gång har vi fått utsökt mat och bara utsikten från restaurangen är värt ett besök. Restaurangen ligger några kilometer norr om Negrar. Lucia hjälpte oss att boka en taxi, så att vi alla fyra skulle kunna njuta av mat och dryck.



 Vi fick en liten antipasti som aptitretare. Vi serverades fantastiska små pastarätter som "first dish" och därefter fick vi en underbar "steak" i amaronesky. Vinvalet var enkelt, då Vivianis Casa dei Bepi årgång 2006 fanns på vinlistan för 55 euro. Just årgång 2006 köpte jag vid förra årets Valpolicellaresa. Den kostade då 42 euro hos Vivianis. Ett påslag på 13 euro är något för svenska krogar att ta efter. Jag drack 2006:an en vecka efter buteljering och den kändes då inte alls som en CdB. Sluten, sträv ja nästan lite klumpig. Nu ett år senare är det något helt annat. Nu har de underbara tonerna börjat komma fram. Doften bär tydliga drag av körsbär, kakao, lite, lite russin och torkad frukter. Elegant och inbjudande. Smaken är kraftfull och elegant. Härliga mörka körsbär, mogna björbär, lite kakao och kaffe, finlemmade örter och behaglig syra. Sammetslena tanniner finns det lite av också. Jäklar vad god den är nu ett år senare. Därtill lovar den stordåd inför framtiden.
Till dessert valde jag en chokladvariant. Alldeles makalös god!

Drycken till desserten var ju given. En recioto så klart! Det blev en helt ny bekantskap. Corte Lenguin. Doften är intensiv med markörer som körsbär och plommon. Smaken är åt det lite sötare hållet men med en liten trevlig syra. Körsbär, plommon och choklad. Lång eftersmak med torkad frukt.
Vi fick en fantastisk måltid. Förstklassiska rätter och underbart vin.
Utsikten från restaurangen är helt underbar.
Varje rätt kostade runt 10 euro, vilket blev ca 300 kr för en trerätters middag. Helt ofattbart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar