tisdag 26 februari 2013

Två Sicilianare



Vi gjorde under fjolåret några nedslag i den Sicilianska vinvärlden bl a här, här, här och här.
Det kändes åter dags för att besöka Etnas sluttningar. Vi ställde 2010 Etna Rosso, Tenuta delle Terre Nere mot 2009 Passopiscario.
















Färgen på vinerna är tegelröd. Helt transparenta, där Passopiscario är något ljusare i färgen








2009 Passopiscario
Producent är Viticoltri Passopiscario. Ägare är Andrea Franchetti, med ett förflutet i Toscana. Jag har googlat mig till att Passopiscario lär betyda "Fiskarens stig".  Vingårdarna ligger i närheten av byn Castiglione på nordsidan av Etnas sluttningar. Druvan till det här vinet är till 100% Nerello Mascalese, som växt på vinstockar som är mellan 60 och 120 år gamla. Vingårdarna ligger på en höjd av 600  till 1000 meter. Vinet har legat i arton månader på stora ekfat. Man tillverkar runt 30 000 flaskor av det här vinet.
En annan som provat detta är Frankofilen

I doften känner vi ljusa bär i form av syrliga körsbär, tydliga jordgubbstoner och även lite trädgårdshallon. En fin samling av örter noterar vi också. Över hela doftpaletten vilar en liten animalisk ton.
I gommen får vi en lättsam dryck, med en viss stramhet. Den utstrålar en viss ungdomlighet. Den ljusröda frukten dominerar smakintrycket. Det är i stort samma bärsmaker som bärdofter, möjligen med tillägg av lite lingon och tranbär. De finstämda örterna och kryddorna är tydliga. Eftersmaken är medellång och här kommer minsann en uppsjö av vulkaniska mineraler, vad annat är att vänta när jordmånen är vulkanisk. Frisk syra som inte är alltför påträngande. Gott om tanniner, men dessa är helt resonabla. De gör vinet matvänligt. Får vinet bara någon timme i glaset, så är det här ett vin som klarar sig strålande på egen hand. Ja rent av läckert att sitta och sippa på framför TV:n eller till bokläsandet. Riktigt gott och helt klar att drickas nu. Det kan nog utvecklas en del, men varför ska man invänta ytterligare utveckling när det är så här gott idag?

2010 Etna Rosso, Tenuta delle Terre Nere.
Även det här vinet kommer från planteringar på Etnas nordsida. Vinet vi dricker ikväll är deras "normale". Bloggen Finare Vinare gjorde 2010 en genomgång av deras andra vingårdsbetecknade viner.
Precis som Passopiscarion är det druvan Nerello Mascalese som spelar huvudrollen i det här vinet.


Doften är full av röda bär. Ingen tung doft utan snarare fjäderlätt. Vi känner klara toner av jordgubbar, som efterhand kompletteras med hallon, lingon och tranbär. Gott om kryddor och aningens mineraler. Även om doften är svag så är den trivsam att sniffa på, detta utan att vara särdeles komplicerad, snarare enkel och rak på sak.
I gommen är vinet slankt och ganska lätt. Den röda frukten dominerar med kännetecken som syrliga körsbär och lingon, som kontrasterar mot lite sötma i form av jordgubbar och hallon. Syran är finstämd och behaglig. Tanninerna biter rejält. De lugnar ner sig till maten och då gör de sitt jobb, men tar åter i när vi provar vinet på egen hand lite senare på kvällen. Jag minns inte att de var så här påträngande förra gången (juni 2012) vi drack det. Hustrun rynkar lite på näsan, det här är inte hennes stil. Eftersmaken är medellång och här kommer hyggligt stora nypor med örter fram liksom en del av de vulkaniska mineralerna.

Vi kan först konstatera att vi har att göra med två riktigt bra viner, som båda uppvisar likheter med nebbiolovinerna i Norditalien. Passopiscarion är mjukare och inte lika tanninstinn, vilket faller väl ut i Vintankarhemmet. Passopiscarion är också lite elegantare och komplexare, men så får man också lägga till ca 160 kr. Vi kan varmt rekommendera båda vinerna och för den som har råd att lägga 289 kr på ett vin så är Passopiscario väl värt det högre priset.

TdTN verkar vara slut på SB. Vi får invänta nästa årgång. 2010:an som vi köpte i våras kostade då 129 kr.
Betyg 4

Passipiscario kostar 289 kr på SB. Det finns kvar en del flaskor på några av SB:s butiker. 
Betyg 4+

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar