torsdag 21 april 2016

2011 Campo Leòn från Latium Morini

Campo Leon från Latium Morini är en av våra favoriter. Ja, den här amaronen är en av de absolut bästa i prisläget runt 300 kr. Vi har genom åren druckit ett flertal årgångar. Du kan läsa om dom här: 2005, 20062009 och 2010.
Producenten heter Azienda Agricola Latium Moriní och håller till i de östra delarna av Valpolicella.
Någon mil söder om Mezzane di Sotto ligger deras vineri. Vi befinner oss i Valle D´Illasi, där mästaren Dal Forno håller till, men också några av våra egna favoriter som Roccolo Grassi och Marion.

Vinet är gjort på Corvina 70%, Rondinella (20%) och Oseleta (10%).
Druvorna torkas i 100 till 120 dagar. Vinet har fått ligga till sig i ca 30 månader på 350 liters ekfat.

Normalt brukar ett amaronevin börja bli drickklart när det är 5 år + årtalet på flaskan. Campo Leon brukar behöva ytterligare ett par år för att bjuda på sitt bästa. Vi misstänker att kvällens amarone egentligen är för ung, så vi ger det dryga tre timmar i våra glas innan vi ska börja njuta av det.

Våra misstankar stämmer. Den här amaronen är ung. Ja till och med mycket ung.
Vi känner, efter tre timmar i glasen, en försiktig nästan diskret doft av mörka bär, lite dill och en tydlig ton av alkohol.
I gommen noterar vi massor av smaker, inte helt strukturerade. Söta mörka körsbär, en samling andra mörka bär och lite örter är det som tydligast når oss, men här finns mycket mer som inte tar sig upp till ytan. Visst finns här en bra och frisk syra samtidigt känns vinet väldigt lent, nästan sammetslent.
Alkoholen är även tydlig i smaken. Lång eftersmak.
På slutet av kvällen, fem timmar senare, är såväl alkohol som dill nertonade. Den mörka frukten allt mer framträdanden. Nu kommer också det fram torkad frukt, tydligare kryddor/örter och eftersmaken längre och mer komplex. Nu börjar det lika något.
Det här vinet behöver säkert ytterligare två år i källaren för att kunna visa sin fulla potential.
En amarone absolut värd att köpa och spara i åtminstone två år. Vintankar har gjort så.
Betyget den här kvällen blir

Betyg 4

På måndagskvällen upptäcker jag att det blev kvar en slatt i flaskan. Tre dygn i flaskan med endast korken ditsatt. Ingen pumpning eller andra knep för att minska luften.
Hustrun och jag tittar på varandra. Är det samma vin som i fredags frågar hustrun. Jag nickar instämmande. Visst är det så, men oj vad det har utvecklats. Nu är det bra tryck i frukten och samtidigt stor elegans. Söta mörka körsbär, solmogna björnbär och mörka plommon, en hel del torkad frukt, russinen finns där men med en försiktig framtoning, delikata örter och små nätta toner från fatlagringen. Alkoholen som stack lite första kvällen är nu helt borta liksom dillen. Syran fortfarande frisk. Eftersmaken magisk. Här finns den lilla bittra tonen från riktigt mörk kvalitetschoklad och körsbärskärnor, men samtidigt också en ljuvlig fruktsötma.
Exakt så här vill jag ha min Campo Leòn.
Betyget nu blir 5-

Övertygelsen att 2011:orna kommer att utvecklas till något stort är härmed förstärkt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar